23 september, 2006
e.s.t.
Jag tror att jag snart behöver boka in någon riktigt medioker konsert; att bara gå på bra konserter är visserligen trevligt, men för att inte helt tappa bort perspektivet kan det nog vara bra att se och höra något dåligt. För att ha något att jämföra med liksom, en baslinje.Gårdagkvällens spelning med e.s.t. var över förväntan, och mina förväntningar var rätt högt ställda. På konserthuset invigde bandet höstens europiska lanseringsturné för den nya skivan Tuesday Wonderland. Själv var jag lite osäker på hur jazztrion skulle fungera i Konserthuset - jag har sett de flera gånger förut, bland annat på Fasching, och jag föredrar det mindre klubbformatet före stora scener. Hur som helst visade det sig fungera mycket bra, främst beroende på att scenen hade delats av med en stor duk som det visades film och bilder på; den effektfulla ljussättningen gjorde också mycket för att förstärka den stämning gruppens utforskande och exprimenterande med ljud skapar.
Det nya materialet lät verkligen bra, fast här måste jag erkänna att jag av olika anledningar inte har lyssnat så mycket på de två senaste skivorna, Viaticum och Seven Days of Falling, men jag ska nog ta och lägga in de i iPoden.
e.s.t. är å ena sidan en trio, men samtidigt en odelbar helhet; det är otänkbart att ta bort någon del. Gruppen sorteras visserligen in i jazzfacket, men jag tycker att de är en alldeles för begränsande etikett, för även om det som händer på scenen på ett plan är jazz, är det också mer än så. Ett fritt utforskande av själva ljudet. Samspelet är grunden, harmonierna finns där liksom tidvis en stark melodik, men lika viktigt ter sig exprimenterandet med effekter och attiraljer för att förändra instrumentens karaktär. Musikerna behöver egentligen inte kommenteras närmare; de håller världsklass och tillsammans formerar de något av det mest spännande på senare år.Det är bara att hoppas att det blir fler konserten här hemma senare i höst.
Trots det jag skrev i början blir nog även nästa konsert bra, förmodligen blir det Viktoria Tolstoy i kväll.
Etiketter: musik
av Patrick | 12:58 | permanent länk
